Reparation och underhåll av jord- och skogsbruksmaskiner

Jag började köra skogsvirke med traktor i
ung ålder. Jag började med släde eller ett litet skogssläp och en mindre bakhjulsdriven traktor. I sumpig terräng eller tjocka snödrivor får man alltid problem med större laster. Jag har alltid tänkt att det behövs ett släp med drift eftersom släpet ofta väger två eller tre gånger så mycket som traktorn. Det är dock långtifrån enkelt att bygga in kraftöverföring i ett skogssläp. Detta är enklast att lösa med traktorer som har kraftuttag. Kraftuttaget gör att kraftöverföringsaxeln roterar i takt med traktorns bakhjul. Överföringsmomentet anges oftast i antal axelvarv per drivhjulsvarv. Exempelvis har vissa av Valtras traktorer ett överföringsmoment på 41,0 axelvarv per bakhjulsvarv. Släpet ska då ha en riktningsväxel som anpassar rotationshastigheten. Släpets kraftöverföring fungerar med samtliga växlar, inklusive backväxeln. Riktningsväxeln måste dock ha kuggkoppling för att frånkoppla kraftöverföringen i landsvägshastigheter.
Det är långtifrån alla traktormärken och -modeller som har kraftuttag, och det finns inga standarder överhuvudtaget för
rotationshastigheten. Därför fungerar kraftuttaget normalt sett bara med särskilt anpassade traktor-släp-kombinationer. Även byte av hjul till en annan storlek kräver byte av riktningsväxel.

När jag utvecklade mina första släpvagnar
hade jag en traktor utan kraftuttag, varför jag försåg släpet med riktningsväxel och en lastbilsväxellåda. Kopplingen fungerade skapligt när jag körde traktorn på tvåan eller trean och släpet med samma växel. På backväxeln var dock skillnaden i rotationshastighet dubbelt så hög, vilket gjorde att traktorns hjul snurrade runt väldigt mycket. En gång när jag höll på att testa kraftöverföringen med last stannade traktorns motor. Eftersom traktorn saknade parkoppling kunde jag inte lägga växeln i friläge vare sig i traktorn eller på släpet. Jag kunde inte ens stänga av traktorns kraftuttag. Jag fick ta och
lyfta upp ett av traktorhjulen med domkraft för att dragningsmomentet skulle nollställas. Om traktorn hade varit större skulle det ha funnits en stor risk för skador. Den här typen av kraftöverföring var särskilt svårimplementerad.

Jag gick och funderade på detta under en lång tid, och beslutade sedan att montera en automatväxellåda på släpet med riktningsväxeln kopplad till 540r axeln. Bakom automatväxeln har jag en lastbilsväxellåda som reduktionsväxel för att få lagom låg körhastighet för skogsbruk. Växelreglagen har jag byggt med tryckluftscylindrar som styrs med el från hytten. Släpet är försett med ett tryckluftssystem bestående av batteridrivna kompressorer. Denna typ av kraftöverföring är kompatibel med alla traktorer, även mindre sådana.

Därefter utvecklade jag underredet där axeln längst bak utgörs av en lastbilsaxel. Den är riktigt robust och har rejäl rörlighet. Den uppvisar också ett intressant kraftöverföringsfenomen: Vid kraftig framdragning i axeln överförs en del av vikten från framhjulen till bakaxeln, vilket ger ett bättre grepp. Boggiaxeln ligger längre ner än navet för framhjulet, vilket gör att framhjulet tar sig lätt över stubbar. Bakaxeln skyddas dessutom av en skyddsplåt. Även axelstyrningen är egendesignad.

Det var så skogssläpet Köntys togs fram. Jag förde initialt diskussioner med min uppfinningsombudsman om att patentera min kraftöverföringslösning, men det visade sig att det kanske inte skulle vara möjligt eftersom automatväxellådor från lastbilar och bussar redan tidigare använts inom torvproduktion. Det är ingenting jag är insatt i, själv har jag främst
inspirerats av Bangwagen.

Köntys finns numera i två lastkapacitetsklasser, 10t och 14t. Vi har också ett multisläp för många olika typer av arbeten. För kraftöverföringen finns två alternativ – kraftuttag eller automatväxel. De flesta släpen har automatväxel eftersom detta gör dem kompatibla med alla traktorer. Jag har också levererat kraftöverföringslösningar för tippsläp, flissläp, gödselspridare, flytgödselspridare och lavetter.

Det hela började med att en större vedentreprenör hade det kämpigt med stora stockar som inte fick plats i vedmaskinen. De flesta vedmaskinerna kan maximalt hantera stockar med en diameter på 20–35 cm. Entreprenören ifråga köper flera lastbilsflak med industrivirke på 3 meter där det ofta finns väldigt tjocka stockar, trädgårdsträd och tjocka

stubbar. Man var tvungen att först såga de stora stockarna i mindre bitar med motorsåg och sedan använda en hydraulisk vedklyv för att få fram virke som fick plats i vedmaskinen. Detta innebär väldigt mycket tungt arbete, en timmerstock på 3 meter kan väga över ett ton. Vedentreprenören behövde minska detta arbete
för att kunna konkurrera på vedmarknaden. Jag lovade att ta fram rätta maskinen för

jobbet. Vedentreprenören gick med på detta och vi på Korpelan Kone tog fram Brutus 3000-vedklyven. Vi såg till att designa den från grunden som extremt robust. Den visades upp för första gången för tidskriften Koneviesti år 2000. Då räknade leverantören fram att vår vedklyv var en lönsam affär för större
vedentreprenörer. Idag är vedklyvens realpris faktiskt lägre än då. Med hjälp av en kran kan en person hantera hela processen med de stora stockarna.

Brutus hanteras elektroniskt från den traktor som kranen är ansluten till, medan en annan traktor driver hydraulpumpen på Brutus. Stocken lyfts upp på vedklyven, eggen anpassas till stockens höjd och vedklyven startar. Krangripen tar emot virkesbitarna för att lyfta upp eller stapla dem. Genom att klyva stora stockar på vintern sätter man igång torkningsprocessen redan i mars och slipper helt risken för mögel. De långa virkesbitarna kapas av med vedmaskin till önskad längd. Ett
alternativ är att stapla upp veden i en hög på t.ex. 4 meter för att sedan täcka över den med t.ex. plåttak, då slipper man bygga stora vedförråd.

Brutus 3000-vedklyven tillverkas på beställning. Vi har viss förmåga att anpassa klyven efter kundens önskemål. Klyven finns i några olika versioner och de första exemplaren har levererats till Sverige och Norge. Vedklyvens hydraulik drivs av traktorns kraftuttag med ett oljeflöde på 100 liter per minut. Oljeflödet kan vid behov komma från en
annan källa, t.ex. en annan traktor, grävskopa, lastbil m.m. Det finns också ett billigare alternativ till oljepumpen. Radiostyrning finns som tillval. Vedklyven lämpar sig utmärkt för kombinerat bruk – underhållsbehovet är lågt, vedklyven har egen hydraulik och den är effektiv. Ett par dagar per år räcker för vedentreprenörer. Även flisentreprenörer måste ofta handskas med väldigt stora stockar.